Mina grannars hund tar bort hela poängen med sovmorgon för min del.
Klockan åtta imorse började den dunsa runt på golvet/mitt tak och förde ett himla liv. Som om inte det här var nog så tyckte den uppenbarligen att det var passande att börja skälla som fan. Ett tag var jag väldigt sugen på att gå upp dit, ringa på och ta hunden i örat. Men precis när jag hade släpat mig upp ur sängen och tagit på mig min ena strumpa när hundjäveln helt plötsligt bestämde sig för att det fick vara nog, den tystnade och slutade studsa runt....
Man tycker ju att jag borde ha blivit glad eftersom jag fick min chans att somna om, men istället blev jag arg för att jag hade hunnit gå upp ur sängen och nästan gjort mig redo för att gå upp och klaga, då lägger hunden av.

Nej om hunden där uppe skulle kunna skjuta på sin morgongymnastik med några timmar så skulle jag vara oerhört tacksam!